Norrtullsligan är ett utmärkt exempel på tidig feministisk skönlitteratur, och den är fortfarande aktuell i dag. Om du är i Stockholm rekommenderar vi att du tar en promenad i Vasastan och följer i Norrtullsligans fotspår. Vem vet, kanske hittar du till och med inspiration till ditt eget skrivande!
Elin Wägners debutroman utspelar sig i Vasastan, en stadsdel i Stockholm. Boken publicerades som en följetong i Dagens Nyheter året innan den kom ut som roman. Den berättar historien om fyra lågavlönade kvinnliga kontorister som delar på två hyrda rum på Norrtullsgatan. De måste kämpa för att försörja sig, hantera trakasserier på arbetsplatsen och hantera att manliga kollegor inte accepterar att kvinnor tar kontorsarbete. För att få bättre betalt försöker några av kontoristerna att gå ut i strejk. Elisabeth måste också ta hand om sin lillebror helt på egen hand.
Norrtullsligan är ett utmärkt exempel på tidig feministisk skönlitteratur. Den är fortfarande relevant i dag, eftersom den behandlar många av de problem som kvinnor möter på arbetsplatsen även idag. Den passar perfekt att läsa på hotellrummet under en storstadssemester i Stockholm. Boken finns även tillgänglig digitalt för dig som gillar att läsa på en läsplatta. Den finns också som uppläst bok:
Vandra med historien
Att vandra runt vid Norrtull och norra Vasastan är verkligen som att ta ett kliv bakåt i tiden. Även om området idag är dyra lägenheter så finns husen kvar. Och med lite fantasi kan man se framför sig hur fattiga kontorsarbetande kvinnor en gång har vandrat runt här.
Vem var författaren Elin Wägner?
Elin Wägner var journalist, skribent och författare, men är också ihågkommen för sitt politiska engagemang. Wägner föddes 1882 i Lund, Skåne. Redan tidigt visade hon ett stort intresse för skrivande och vann en novelltävling 1899. Hon började skriva i omgångar på olika tidskrifter men det stora genombrottet kom när hon började skriva för magasinet Idun, humortidningen Puck och Dagens Nyheter.
Elin Wägner ingick i de så kallade tiotalsförfattarna och i Fogelstadgruppen. Hon är också känd för sitt arbete som akvitivist för kvinnlig rösträtt, och för att hon var medgrundare till Rädda Barnen. Hon blev andra kvinnan som ledamot i Svenska Akademin. Wägner dog 1949.